För varje dag som går så växer jag och jag kommer fram till nya saker hela tiden. Jag tror min mamma tycker det är skönt att jag inte längre bor hemma. Nu har hon ingen annan än sig själv att ta hand om. Om hon inte skulle haft press från sin omgivning innan jag flyttade hade hon släppt i väg mig direkt. Det kanske låter helt sinnesjukt och orealistiskt men sorligt nog är det förmodligen sanningen. Jag har aldrig haft några föräldrar och nu måste jag acceptera det. Jag har inte levt ett "vanligt" liv, nej det har jag inte gjort, men jag kan inte göra något åt det. Hon ska aldrig, aldrig få förstöra mitt liv!