Lev i nuet, inte imorgon. Jag gör tyvärr det just nu, jag är alltid rädd för morgondagen. Ska han höra av sig? Kommer jag bli ledsen? Kommer jag någonsin få träffa han igen? Var det här sista gången? Men samtidigt har jag det där lugnet i mig. Hela min kropp, speciellt min magkänsla är så lugn. Det känns bra. Men det är en sak jag måste ta tag i, och jag vet så väl vad det är. Jag måste bara ta mig i kragen och våga.. Rädslan för svaret jag kan få är enorm.